Start | Del 1: Tungström/Eriksson | Del 2: Augustsson/Agnebjörk / Del 3: Andersson/Ljung | Del 4: Johansson/Hahne | Foton

 Släkten Andersson/Ljung

Stort tack till Anders Skoglund och Lena Andersson för bidrag med bilder. Stort tack även till Torsten Fransson som forskat fram min farfars far Johans släktskap med familjen Rost i Edsleskog. Arbetet med att utvärdera och lägga till material fortsätter.

Familjen Andersson

Familjen Anderssons berättelse börjar med släkten Rost i Edsleskog och om Rost finns mycket att läsa: Johannes Carolus Rost var chefsläkare vid hovet i Nürnberg, astronom och medlem av Berlin Brandenburgs vetenskapsakademi. Han var även läkare åt Storhertiginnan Maria Anna Franziska av Toscana (1672-1741). Hans fru var Ludociva Magdalena Held d'Arle.

Hans son Johan Carl Rost hamnade i Sverige 1759. Några tror han var krigsfånge andra att det var frivilligt. Hans far hade dött när han var tre år gammal så han hade inte så mycket att återvända till i Tyskland. Han fick trumslagarbostället Killingen i Edsleskog att bo på. Här gifter han sig med Maria Andersdotter. Maria dör 1802 och Johan bort först hos dottern Marta, sedan sonen Petter och till slut hos dotter Cajsa i Rådetorp där han dör av feber 12 december 1816, 89 år gammal.

Cajsa är mor till Stina Jonsdotter som gifter sig den 31 januari 1813 med drängen Anders Olofsson i Bräcke, född 1787. Familjen bosatte sig i Rådetorp och där föddes följande barn: Maria Lisa 2/11 1814 (död 1815 12/3), Anders 31/11 1815, Maria 21/3 1819. Johanna 27/12 1825 (död 1826) och Johanna 2/3 1827.

Familjen flyttar 1821 till Koppungen varefter de vårfrudagen 1829 utflyttar till Tollesbyn i Ånimskog. Där avlider Anders Olsson den 14/5 samma år.

Stina Johnsdotter gifter om sig 3/10 1832 med den 17 år yngre änkemannen Erik Magnus Svensson, född 31/4 1806 och samma år den 20/10 föds dottern Sophia Eriksdotter. 1833 flyttar familjen till ”Wisbol” i samma församling för att 1833 utflytta till Gutvik i Holms församling. Där avlider Stina Jonsdotter i ”Coleran” den 9:e september 1834 och de tre döttrarna från första äktenskapet, Stina Cajsa, Maja Lisa och Johanna flyttar hem till morföräldrarna i Rådetorp.

År 1842 utflyttar dottern Johanna som piga till Gällsnäs i Laxarby. 1843 har hon samma tjänst i Solvik och här föder hon ”oäkta” dottern Christina 13/11 1850. I dopboken nämns inte vem som är fadern. Här tror vi oss ha hittat Lanthandlare Olof Olofsson som misstänkt fader. En kanske inte helt problemfri man som upprepade gånger åkte fast för att ha utövat våld mot sin fru, sålt brännvin, försummat sitt barns uppfostran och till slut hamnade i fängelset. Men det är en annan historia.

Ett år senare, den 8/11 1851 är Johanna trolovad med änkemannen Johannes Andersson, född i Laxarby 1822. Vigseln äger rum den 13 januari 1852 och makarna bosätter sig i Säfsviken på en plats som heter Vrenäsdalen. 

Äktenskapet varade precis i ett år. Av kyrkboken framgår att Johanna Andersdotter avled på själva juldagen 1853, endast 26 år gammal. 1856 flyttar Johannes Andersson tillsammans med 6-åriga Christina till Kenäsudden, Backa och gifter sig där med en Märta Hansdotter, född i Svanskog 1826 7/7.

11 år senare, 4/11 1867 , flyttar Christina 17 år gammal som piga till Heden och här noteras för första gången att hon heter Olsdotter.  Följande år, 15/10 1868, utflyttar hon som piga till ”Tössö” prästgård. Där stannar hon i tre år för att 1871 flytta till Sjögar Östra och vidare till kvarteret Telegrafen i Åmål 1/11 1872.

Christina föder ”oäkta” sonen Anders Theodor 10/3 1874. Hon är vid tillfället fortfarande kyrkobokförd i Åmål fram till den 31/12 1874 men bor i Brevik i Tösse där hon den 19/4 samma år blir ”absoluterad” (får syndernas förlåtelse). Barnafader uppges vara Gustaf Johansson från Ånimskog. Barnet döps i Tösse och får efternamnet Gustafsson. 

I hfl 1875-79 för Tösse antecknas: ”Här kyrkoskriven men ej mantalsskriven för 1875, fattigunderstöd”.

År 1879 den 21/6 föder Christina sitt andra barn, sonen Johan, och här anges inte heller vem som är barnets far. Johan heter senare Andersson och Kristina bokförs som “inhyses piga”. Johan står till en början som född i Laxarby och det var vanligt att moderna återvände “hem” för att föda. Men i senare böcker står Johan ändå som född i Tösse. Den 28/2 1891 föder Christina sitt 3:e barn, dottern Enes Elisabeth Eriksdotter. Samma år uppges nu 17-årige sonen Anders Teodor gå i skomakarlära i Åmål. Här kan man också utläsa att Christina bokförs som inhyses tillsammans med tillika inhyses änkemannen Erik Magnus Sjö (1833-1921) på torpet Kaserönningen i Brevik. Förmodligen är han far till det tredje barnet. Han avlider av magsjukdom och ålderdomssvaghet. Kristina hade ett fjärde oäkta barn som var dödfött och som hon inte fick absolution för.

Sonen Johan antecknas som sjöman: ”10/1 1901 inskriven vid sjömanshuset i Göteborg med nr 418”. Dottern Enes Elisabeth utflyttar till Lerum 1913 och föder där dottern Britta Kristina 26/8 1915. Hon återvänder till Åmål och bokförs som sömmerska. Christina Oldotter avled vid 84 års ålder 25/11 1934. Dödsorsaken angavs vara bältros och begravningen ägde rum den 2:a dec. 1934.

Om Johans far finns inga anteckningar. Det enda jag skulle kunna säga med någon sorts säkerhet är att det förmodligen är från honom jag fått mitt italienska DNA. På Living DNA upp till 10%. Det verkade bli ett mysterium som skulle förbli olöst tills jag kontaktade en DNA träff som skulle kunna ge mer ledtrådar. Det var en ren chansning men personen sa att hennes mors släkt kom från Åmål, så det var en början i alla fall. Jag tog den information jag fick av henne och gjorde ett träd. Snart hittade jag Olivier Svensson från Laxarby, syster till Aquilina Svensdotter och påstådda belgare, boendes i Bredvik, Tösse. Christina bodde under samma period i just Bredvik och Johans far måste ha bott på samma plats. För första gången kunde jag efter tre års sökande binda en DNA träff till en person som faktiskt kunde vara Johans pappa. Olivier/Oliver gifter sig året efter med Johanna Maria Olsdotter från Rönö (men dotter till en kvinna från Laxarby) och flyttar från Tösse. Oliviers släkt finns väldokumenterad i Laxarbyboken och kom ursprungligen från Lidgingen, men det finns fler frågetecken kvar att reda ut. Var de verkligen belgare/valloner från början? Är den här länken svaret på frågan var mina 4-10% italienskt DNA kommer ifrån? Det är bara jag av alla mina DNA träffar, inklusive min nära familj som har italienskt påbrå.

Johan arbetade som banvakt åt BJ, Bergslagernas Järnväg. Han trampade dressin ner till Rönningen i Tösse och tillbaka genom stan till Derrenäs. Det vill säga över järnvägsbanken som delar Norra viken och ca en km in i skogen. Där vände han och trampade tillbaka till Bolagsgården igen. Eftersom han var banvakt så kunde han ju tidtabellen för sträckan. Det gällde att kliva av och lyfta den tunga dressinen av spåret varje gång det kom ett tåg. Banvakterna var de sämst betalda av alla BJ anställda.

Det var inte bara familjerna Tungström och Eriksson på mammas sida som var lokförare. Erik Kenling blev lokförare och flyttade till Falun där han gifte sig med en dalkulla. Även Knut blev lokförare och gifte sig.

Då Andersson egentligen inte var ett familjenamn valde de flesta av barnen att ta sig nya efternamn som vuxna. Både Knut och Erik tog sig namnet Kenling som gifta och erbjöd änkemannen Johan att ta namnet även han. Då han var född oäkta var ju Andersson inte hans egentliga efternamn, men han vägrade. “Man ska inte försöka vara finare än man är”. Flera hade frågat om hans pappa men det var det ingen som hade något med att göra brukade han svara. Kanske visste han hela tiden. John blev frisör, Anna-Stina fick sonen Tomas med en sotare som låg i skilsmässa men som ångrade sig. Olle började jobba som målare på SJ men började sedan även han hos brodern Nisse.

Stort tack till Lena Andersson som bidragit med släkthistoria och bilder.

Johan träffar Augusta Ljung som var piga på Tösse prästgård i tonåren Hennes familj arrenderade gården och var även hon av smedsläkt, dock av det ovanligare slaget då den kom från Dalsland. Augustas farfars far jobbade på vallonbruket Vittlanda i Tösse. Släkten hade funnits där sedan starten i minst sex-sju generationer med mästersvennar och anor i den förmodade vallonsläkten Klenfeldt.

Augustas mamma Kajsa var född i Sotebyn och hennes pappa Anders Petter i Slommerud. Kajsa var av soldatsläkt där både hennes far och farfar hette Strömberg i efternamn från torpet Paris i Strömberg, Tösse. Kajsas farmors far var av soldatsläkten Dunder. Augustas farfar var Hornblåsare och soldat Nils Fredrik Magnusson (Lund) Ljung från Tösse. Han dör 1909, 95 år gammal. Om du försöker hålla räkningen på hur många soldater vi har i släkten kan du sluta nu.

Augusta hade tjockt rött hår och hamnade tidigt i rullstol på grund av hjärnblödning. Familjen hade knapert med pengar, men alltid gott om mat. Johan köpte mjölk och ägg på Derrenäs och kanske annat från gårdarna i Tösse. BJ anställda fick köpa papplådor med mat för grossistpriser från Göteborg. I Bolagsgården bodde familjen Andersson högst upp med bara en torkvind ovanpå. Där fanns en rad med utedass på gården.

När Augusta dog hade alla utom Anna-Stina flyttat ut och då flyttade Johan och Anna-Stina till Säfflehuset på Lunnegatan. Där fick de WC med tvättfat inne. Lägenheten hade varit en stor flott sak, med vacker stuckatur i taket, men nu delades den till två. I den andra halvan bodde systrarna Rållin (Rållins pianofabrik). Anna-Stina och Johan hyrde ett rum med kök, pigkammare och en stor hall med WC. Farfar bodde i pigkammaren och Anna-Stina och hennes son Tomas, efter han fötts, i hallen i två sängskåp. Vardagsrummet var inrett med de vackraste möbler Anna-Stina kunde köpa, allt för att passa den höga takhöjden och den vackra stuckaturen. Till att börja med hade de ett fotogenkök med två plattor. När huset fick el, fick de en elspis, men den vägrade Johan att använda så han hade fotogenköket kvar till han dog i mitten på 60-talet. Det luktade alltid fotogen hemma hos dem. Johan gick upp tidigt och kokade kaffe på fotogenköket, sedan hällde han på mer vatten och fortsatte koka på samma bönor ett par gånger till.

Sonen Bror gifter sig med Olga Charlotta Johansson, född 1908 från Illberg släkten i Kil och får sönerna Lars Olof och Hans. Men mer om det i nästa kapitel.

Hur familjen Bergting faktiskt fick sitt namn får ni läsa om i nästa kapitel.