Start | Del 1: Tungström/Eriksson | Del 2: Augustsson/Agnebjörk / Del 3: Andersson/Ljung | Del 4: Johansson/Hahne | Foton
Familjen Tungström
Rättviksfamilj. Fotograf: Gustaf Retzius, 1875. Nordiska museet.
Familjen Tungström kom från Dalarna i Sverige och hade levt i området sedan 1600-talet. De var smeder, masmästare, järnarbetare och hantverkare. Många jobbade på något av traktens bruk. Det finns flera valloner i släkten, bland annat Herou och Hybbert och förmodligen var det järnet som tog dem till Sverige. Inga andra kunde smälta järn som vallonerna.
Själva namnet Tungström är dock yngre och kommer ifrån byn Tungsen belägen i Ore i Rättviks kommun mellan Dalfors och Voxna, precis på gränsen till Hälsingland. Den första personen som bar namnet var Eric Hansssons son Erik Tungström (1739-1803). De bodde 1740-1750 på Dahlfors bruk nummer 12 och senare nummer 1.
Som mest hade byn en befolkning på 70 personer. 2005 fanns det bara fem personer kvar. Med sitt ensliga läge fanns det inte ens elektricitet i Tungsen förrän 1975. Vi vet inte så mycket om den förste Erik Tungström mer än att han jobbade på bruket och dog 64 år gammal på platsen.
Även om de flesta av våra masar var hantverkare och järnarbetare så fick åtminstone några av dem jobb för Carl Larsson, Sveriges mest älskade målare. De tog hand om gården och var drängar och pigor på Lilla Hyttnäs i Sundborn. På bilden syns lillpigan Tekla Nordström (1887-1974), Axel Tungströms kusin i en av Carl Larssons målningar. Tekla och andra familjemedlemmar finns identifierade på flera av hans målningar.
Anders Tungströms son Axel.
Erik Tungströms dotter Anna (1784-1856) förde namnet vidare till nästa generation, sonen Anders föddes 1816 i Dalfors och blev spiksmed. Han dog 1899, 82 år gammal.
Hans son, Anders Gustaf Tungström föds den 27 juni 1847. Anders jobbar som dräng i Böhle, Ore socken, till en början tillsammans med sin bror Carl Johan, sedan själv innan han får jobb som lokeldare.
Anders Tungström, foto förmodligen taget hos Augusta Chytreaus, Åmål men förstorat hos Anders Lind i Orsa. Förmodligen har fotografen retuscherat och även målat upp dessa förstoringar (nästan A3 storlek). Speciellt fotot på Hilda har tydliga drag från pensel, men även Anders foto har delvis målats fram. Det finns ytterligare en markering på kortet. “Anstalt Haga”. Förstoringsanstalten dyker upp första gången 1903 med adress Carlhofs villastad där senare stadsdelen Haga växer fram. 1905 flyttar man till Norrköpings centrum. Sista fyndet är 1909. Kortet alltså uppförstorat i Norrköping förmodligen mellan 1905 och 1909. Anders dog 1886 så fotografiets historia är något märklig, det verkar ha gått många turer innan det hamnade hemma hos först morfar och sedan min mor.
1878 gifter Anders sig med Hilda Jansson från Säter, född 1857. Hildas familj kom från Sundborn i Dalarna. Samma år i juni föds deras son Axel Tungström i Falun. 1880, två år senare föds Edit Augusta, den första av tre döttrar i Falun.
Hilda Jansson, fotot uppförstorat hos Anders Lind i Orsa.
Anders avancerar till lokförare och börjar jobba för Bergslagens Järnvägar. Jobbet tar familjen från Dalarna till Dalsland. De bor ett tag i stationshuset i Wassända, Öxnered där den andra dottern, Ellen Maria föds.
Anders Tungström i lokföraruniform.
Fotot är taget hos Anna Johansson i Åmål. Fotografen tog över Augusta Chytreaus fotorörelse mellan 1893 och 1902 – sju år efter Anders död 1886. Fotot är en kopia gjord efter hans död på det sparade originalet från Augusta Chytreaus rörelse som Anna Johansson tog över.
Anna Johansson efterträddes som fotograf 1902 av Mathilda Jansson som i sin tur övertog alla plåtar. Mathilda dog ett år senare och efterträddes av sin syster Charlotte Petersén som drev rörelsen under namnet Matilda Janssons eftr.
Anders Tungström tillsammans med okänd person. Jämför bakgrunden med det tidigare fotot på Anders i uniform.
Familjen flyttar vidare till Åmål där den tredje systern, Hilda “Vera” Elvira föds 1885. Järnvägsfamiljerna höll sig mest för sig själva och ortsbefolkningen sneglade misstänksamt på dem. De flesta som jobbade vid järnvägen bodde i de så kallade Järnvägshusen. Att familjerna umgicks mest med varandra gjorde också att järnvägsfamiljerna gifte in sig i varandra. Så skulle också bli fallet med sonen Axel.
Anders dör 1886, endast 39 år gammal av lungsot, en allt för vanlig dödsorsak vid den tiden. Han lämnade efter sig Hilda och fyra små barn. Axel som var äldst var bara åtta och Vera inte ens ett år än.
Fotot nedan är taget i samma studio som kortet på Anders ovan. Om vi utgår ifrån att det är taget alldeles i början av fotograf Anna Johanssons sejour i Åmål, dvs någon gång 1893 skulle Axel här vara 15 vilket stämmer med övriga personer på bilden.
Familjen Tungström i Åmål. Ellen Maria, Vera, Axel, mamma Hilda och Edit Augusta. Kanske valde de att framkalla fotot på Anders vid samma tillfälle.
Hilda Tungström längst till höger med mönster från Orsa på kragen. Edith Augusta i mitten och förmodligen Ellen Maria längst till vänster.
Barnen Tungström har nu hunnit bli några år äldre och det verkar som om man samlades hos fotografen för att se till så att Edit Augusta hade med sig bilder på familjen innan hon emigrerade till Amerika. Samtidigt bodde Elvira Eriksson tillfälligt i Åmål (igen) där hon var född och har fotograferat sig under samma tidsperiod. Hennes familj hade flyttat runt i landet och kom före detta från familjens gård i Backa i Nyed. Samma gård där hon senare kommer att träffa sin Axel när de körde ut mjölk, men det var fortfarande några år kvar dit. Eftersom både Axels och Elviras pappor var lokförare var de säkert bekanta med varandra sedan tiden i Åmål. Men före detta skulle alltså Elvira flytta tillbaka till Nyed.
Axel Tungström, vuxen och flankerad av en av sina systrar, förmodligen Vera, och en okänd kusin. Vinterskruden är typisk för Mora och kortet är taget runt sekelskiftet. Familjen verkar ha behållt kontakten med familj och vänner i Dalarna. Bland annat har jag en dalahäst av Grannas Lars Andersson “Slams Lass”, från Nusnäs i Mora. Hästen är från 1930-talet.
Axel träffar så småningom Elvira Eriksson som kom från en annan prominent familj, hennes far var ju också lokförare och vi ska strax återvända till familjen Eriksson.
Axel blev först mekaniker på verkstaden, sedan lokeldare. I kyrkböckerna hittar vi honom under “Jernvägens Tågpersonal”. Först efter han gift sig med sin Elvira den 26 juli 1906 flyttar de till avdelningen för “B. J. W. Lokeldare”. Det låter mindre glamoröst än det faktiskt var. Även om det var ett hårt och förmodligen smutsigt jobb innebar det mycket ansvar. På hans axlar vilade hela ansvaret för att hålla igång loket. 1915 har han och familjen flyttat till en annan länga och han står nu som lokförare.
Elvira Eriksson.
Bröllopsfoto, taget i Karlstad.
Axel hade inget emot att fotograferas och är den person i albumet som är med flest gånger. Vilka de övriga personerna på fotot är vet vi inte med säkerhet. Fotot är taget 1902 eller 1903 så Axel var här 24 eller 25 år gammal. Axel var född 1878 så en gissning är att det från vänster är tre av hans svågrar: Konrad Helge (1880), Adolf Ehrdman (1881) och Vigo (1886). Vigo skulle här vara 16-17 år. Personen längst till vänster är väldigt lik Tyko men Tyko skulle vid den här tidpunkten bara varit 13-14.
Axel Tungström fotograferad hos Anna Johansson i Åmål.
I “Ökvists hus”, en trerummare på Järngatan i Åmål c:a 1921. Anna-Greta, Elvira, Folke, Axel, och Kalle. Sonen Erik är inte med på den här bilden.
Samtida bild från Järngatan i Åmål.
Axels inträde i sjukkassan, 1902.
Familjens gamla järnvägskarta. De kunde säkert linjerna utantill för den är i princip oöppnad.
Edit Augusta Tungström och Claus Oscar Lindstrom. Fotot taget hos Fordtran Bros i Chicago, Illinois, c:a 1900.
Axels syster, Edit Augusta emigrerade 1898, 18 år gammal. Färden gick i november 1898 med Ariosto till Hull i England. Därifrån tog hon sig till Liverpool där bytte hon skepp till den då hypermoderna ångaren Teutonic med destination New York. Hon gifte sig knappt fyllda 20 med den nio år äldre Claus Oscar Lindstrom i Chicago 21 sept 1921. De fick flera barn som bland annat gifte sig Garret och Bordenaro.
SS Ariosto. Skeppet torpederades utanför Siciliens kust under första världskriget.
Passagerare anländer Hull med Ariosto.
Teutonic. Ett av de första bestyckade handelsfartygen.
23 år senare följde Vera efter. På passagerarlistan har hon listat Hilda Tungstrom som sin mor och sin syster Edith Lindstrom som sin släkting i USA. Vera återvände till Sverige och Åmål flera gånger för att hälsa på släkten.
Vera på besök i Åmål. Från vänster: Sune, Kalle, Hugo Luthman och Anna-Greta, Vera, Axel, Ebba, Erik, Elvira, hunden Dorry och Elna (född Augustsson). Elnas familj ska vi återkomma till strax.
Faster “Ella ”. Axel Georgs syster Ellen cirka 1944. Inneboende på fribaptisternas vilohem Kåfalla, Spannarboda.
Ella och hennes väninna drev ett bageri i Ställdalen, Smedjebacken i Dalarna på 1930-talet. Familjen fick alltid en stor låda med bröd till jul som fraktades gratis med järnvägen. 1942 flyttar hon till Annelund och familjen i Säffle. Hon var religiös och sjöng psalmer, Axel var en retsticka och brukade härma henne. Hon dör 1972 på vilohemmet Kåfalla i Spannarboda. Hon hade säkert humor, när hennes brorson Erik, min morfar fyllde 40 fick han en bok av predikanten C. G. Hjelm, “Guds lille clown” av faster Ella.
Arbetarbostad från Rämmen.
Ludvig och Anna Eriksson
Familjen Eriksson kom från Värmland och hade likt Tungström levt i området sedan 1600-talet. Även familjen Eriksson kom från en lång rad av bruksarbetare i någon form och ihärdiga rykten om valloner i släkten visade sig stämma.
Fotot tagit hos Gottfrid Bohmans i Kristinehamn c:a 1866.
Erik Ludvig Eriksson föds 1851 i Färnebo utanför Filipstad och Anna Lovisa Larsdotter 1859 i Laskerud i Nyed. Ludvig var son till Lisa Henriksdotter, född 1815 och Erik Ersson, född 1812, båda i Färnebo. De bodde bland annat i Finngårdarna där pappa Erik står som bergsman, men när familjen flyttat till Långbans gruvor står han som smed.
Det har länge ryktats i släkten om att Ludvigs pappa Erik var släkt med uppfinnaren John Ericsson från Filipstad/Långbanshyttan och de bodde i alla fall grannar i Långbanshyttan så vem vet.
Ett par sidor bort från familjen Eriksson i Långbanshyttan hittar vi John Ericssons familj med kommentar från den stolta prästen att Johan blev en av världens namnkunnigaste män igenom sina många uppfinningar.
Fotot taget hos James Bourn i Göteborg, förmodligen 1878. Ludvig fick tidigt jobb som lokförare och familjen bodde bland annat i Göteborg där fotot är taget, men de hann mellanlanda i Åmål två gånger där bland annat dottern Elvira, min morfars mamma föds den 6 mars 1883.
Stort tack till Kjerstin Tungström för nedtecknande av familjen Erikssons levnadshistoria.
Utdrag ur Svenska gods och gårdar: 3 Värmland, Sydöstra. Lars “bergsmannen” Andersson var Annas pappa.
Ludvigs hustru Anna var dotter till hemmansägare Lars Andersson från Södra Rådum i Nyed och Christina Jonsson från Rämen. Christina var född 1822 och Lars 1800. Annas äldre bror Lars Johan tog sig namnet Franzen och blev kolportör.
Annas familj hade sina rötter i släkten Montoinen, skogsfinnar från Rämmen (de bytte på 1700-talet namn till det mer svenskklingande Måndag). I släkten fanns även efternamnet Liiru som även det var finskt. Annas anfader Arfved Jakobsson Liiru hade medelst yxa slagit ihjäl en man i självförsvar.
Anna och Ludvig gifte sig den 5 februari 1878 i Nyed, Molkom.
Erik Ludvig som är lokförare blir stationerad i Göteborgs domkyrkoförsamling och där föds sonen Erik August Rickard som dör vid späd ålder. Erik Ludvig och Anna Lovisa flyttar till västra Grund Tågpersonal i Åmål. Där föds sonen Konrad Helge 1880 följt av Erik Adolf året efter. Dottern Elvira Dorotea föds den 16 mars 1883 i Åmål. Dottern Agda Lovisa föds på nyårsafton 1884 i Åmål men avlider redan i januari 1886 i tarminflammation.
Elvira och Dagmar, fotograferade i Åmål cirka 1902.
Familjen flyttar 1886 till egendomen Backa, ett stort trähus i Nyed. Ludvig arbetade fortfarande som lokförare åt Bergslagens järnväg vars räls gick ett stenkast utanför huset. Denna egendom sköttes av frun Anna och hennes mor, änkan Kristina Jonsdotter, som var inflyttad från Östra Laskerud Nyed. De hade även handelsbod, samt ett tiotal pigor och drängar. Sonen Johan Vigo föds 1886 i Nyed där även dottern Dagmar Lovisa föds tre år senare Sonen Birger Tycho föds 1891 i Nyed. 1893 drunknar sonen Konrad Helge, tretton år gammal i Molkolmssjön nära Backa. Familjen hade nu förlorat tre barn.
Backa, byggt 1895, blev efter familjen Eriksson vårdhem/sinnessjukhus som senare brann ner. En ny byggnad uppfördes 1928.
Kanske var drunkningsolycken en orsak till att familjen flyttade åter till Åmål 1894. Erik Ludvig ägde fortfarande Backa där svärmodern och sonen Erik Adolf huserade. Svärmodern avlider vid Backa 1902 men eftersom Backa såldes först 1905 var nog Elvira där och hjälpte till. Där fanns rättare och andra som skötte om stället. Det var förmodligen under denna tid som Elvira fattade tycke för Axel Tungström. Tågen stannade vid Backa där det hämtades mjölkflaskor som skulle till Molkoms mejeri. Kanske gick Axel gick i lära hos Ludvig.
Dottern Lilly Ingeborg föds 1899 i Åmål och sonen Helge Sigurd nästföljande år. 1913 flyttar Ludvig och fru till Haga i Kalhyttan vid Färnsjön utanför Filipstad. Med sig har de barnen Lilly Ingeborg och Helge Sigurd.
Erik Ludvig avlider vid Haga i februari 1921, 70 år gammal av ”meramus” och avtyning.
Änkan Anna Lovisa och sonen Helge Sigurd flyttar till Filipstad 1922. Hon avled 29 sept. 1947 på Filipstads kroniska sjukstuga.
Elvira, 11 år gammal, fotograferad av sedermera hovfotograf Alfred Michelson i Lindesberg innan flytten tillbaka till Åmål i november 1894. När familjen flyttade till Kalhyttan stannade Elvira kvar i Åmål.
Lily Ingeborg Eriksson, född 1897. Fotot taget hos Röding i Filipstad när familjen bodde i Kalhyttan, förmodligen runt 1915.
Animerad med MyHeritage.
Det roligaste och samtidigt svåraste jobbet med att identifiera bilderna har varit att para ihop rätt bild med inte bara personen utan även plats och tid. Paret Erikssons yngsta dotter Lily t ex hittades genom att se var familjen tog vägen, till slut var det bara Lily kvar hemma i Kalhyttan och då stämde även platsen och fotografen.
Hon gifte sig i augusti 1921 med Erik Johan Rudolfsson. Pappa Ludvig dog i februari samma år.
Erik Johan var välbärgad och en framstående politiker. Bland annat hade han 50 tunnland åker och 550 tunnland skog. De fick barnen Johan Bertil, Lisa Matilda och Anna Ingeborg. Yngsta dottern dör två år gammal i hjärinflammation. Lily Ingeborg dör som änka i Kalhyttan 1983.
Storebror Sigurd öppnade järnhandel i Kalhyttan i Filipstad. Dagmar flyttade till Mellerud och gifte sig med Arthur Hansson som var häradsskrivare.
Sigurd Ericsons järnhandel i Filipstad. Sigurd till vänster, till höger en av butikens förste män. Bilden är förmodligen tagen när järnhandeln var relativt nyöppnad 1929. Den fans kvar ända till 1967. Tack till Ninni Andersson och Peder Eilersson (mina sysslingar) för bild och information.
Sigurd var bekant med Nils Ferlin och förekommer enligt uppgift i flera dikter, dock inte nämnd vid namn. Han dör 1978 i Filipstad.
Anna, Elvira, Helge, Dagmar, Tycho, Lily och Ludvig. Fotot förmodligen taget i i lägenheten i järnvägsstationen i Åmål. Äldsta brodern Algot är utflyttad.
Algot, fotot taget hos Sigfrid Berström i Åmål.
Att få bo i stationshuset var något som bara lokförarna och högre tjänstemän fick göra.
Det var segregerat boende. Bromsare, lokförare, eldare, konduktörer bodde alla för sig i var sin länga med olika standard. Yrket avgjorde inte bara hur många rum du hade, men även om du hade dass på gården eller toalett inomhus.
Anna och Ludvig fick till slut en stor släkt som spridit sig över landet.
Erik Ludvig och Anna Lovisa omgivna av barn och barnbarn, Haga, Kalhyttan 1919.
Rad 1: Lily Johansson (dotter), Dagmar Hansson (dotter). Rad 2: Erik Tungström (dotterson), Folke Tungström (dotterson), Karl Tungström (sondotter), Sonja Werned (sondotter). Rad 3: Vigo Eriksson (son), Hildur Eriksson (sonhustru), Ludvig Eriksson (far), Anna Eriksson (mor), Tycho Eriksson (son), Kerstin Rydén (sondotter), Ida Eriksson (sonhustru). Rad 4: Elvira Thungström (dotter), Sigurd Eriksson (son), Axel Tungström (svärson), Anna Greta Luthman (dotterdotter), Adolf Eriksson/Ehrdman (son), Nanny Eriksson/Ehrdman (sonhustru).
Johan Vigo flyttar till Göteborg och sitter i fängelse två månader för våld mot polis. Han får jobb som murare och dör 1976. Hans son Roy får på gamla dar kontakt med kusin Erik Tungström, min morfar och de två har många äventyr tillsammans i Danmark. Dagmar får jobb som bokhållare och gifter sig Hansson. Hon dör i Göteborg 1980. Tyko gifter sig borgerligt och får många barn, deras äldsta dotter gifter sig med Erik “pampen” Borgström. Deras son Anders var förbundskapten för Sveriges friidrottsförbund och fick en den berömda örfilen av Ricky Bruch som avslutade hans karriär. Erik Adolf åker fast hemma i Berga för att ha försökt förfalska en postväxel, han sitter i fängelse och tar några år senare livet av sig.
Okända kvinnor. Både familjen Eriksson och familjen Tungström befann sig i Åmål vid tidpunkten.
I albumet förekommer flera kvinnor och män i folkdräkt, bland annat från Rättvik och Orsa. Mitt i albumet dyker det upp en bild på en kvinna som verkar bära en gákti (kolt), samernas traditionella dräkt. Flera har granskat bilden, varav två samer och hälften säger att det är en kolt, andra är osäkra. Kanske är det en blandning på samma sätt som de andra i albumet som bär folkdräkt (kolt är inte en folkdräkt) att man var slimsklädd, dvs blandade traditionellt med modernt. Runt sekelskiftet var det också vanligt att klä ut sig när man gick till fotografen, som t e x same.
Som en modeversion av samedräkt då ”herrskapen irrade runt i allmogens kläder” i städerna.
I Värmland fanns det i slutet av 1800-talet fortfarande många samer. I kyrkböckerna står det “lapp” efter namnet och i Långbanshyttan jobbade det flera samer samtidigt som familjen Eriksson bodde där. Anna Lovisa var av skogsfinne-släkt och ibland skrevs det skogsfinnar när man egentligen menade samer, så vem vet …
Mathilda Janson som är fotograf tog över fotostudion 1902 men dog redan ett år senare så vi vet att fotot är från 1902 eller 1903.
Rättvikskulla, personen på bilden okänd.
Samma rättvikskulla och förmodligen Hilda Jansson (Tungström) i folkdräkt från Orsa.
Endast familjen Tungström befann sig i trakten kring Orsa vid tidpunkten då fotot togs. En gissning är att den unga kvinnan är Hildas dotter Edit Augusta.
I trädgården utanför Cato-huset, Mellangatan 3, 1912. Elvira och Axel med Anna-Greta och Erik mellan mannen i skägg och mannen med hunden.
Elvira och Axel på ålderns höst, omgivna av sönerna och dottern. Från vänster: Erik, Elvira, Axel, Anna Greta (gift Luthman), Kalle och Folke. Mellan dem hänger foto på barnbarnet Vivianne.
Min morfar Erik tjänstgjorde i sin ungdom som mässuppassare på den legendariska M.S. Gripsholm. I motboken kan man läsa om hans resor till Newport News, Port of Spain i Trinitad/Tobago Paramarimbo i Surinam, Curaçao och New Orleans. Han har även köpt 1 st papegoja för $5. Under resan hem smugglade han med sig en liten apa som dog under färden och en uppstoppad krokodil. Hemma i Åmål förvarade han en värjkäpp invid dörren och en gammal pistol nära till hands. Erik var en stor konsument av konst och kultur och fortsatte läsa böcker på kassett långt efter han inte längre kunde se att läsa. I källaren på Bragevägen hade en liten ateljé som luktade terpentin.
M. S. Gripsholm i New York 1932. Skeppet byggdes 1924 och togs 1927 i bruk för linjetrafik över Atlanten mellan Göteborg och New York.
Elvira Tungström på 70-års dagen.
Elviras lillasyster Lily Eriksson på sin 60-års dag.
Axel dör 1957, 79 år gammal av lunginflammation. Min syster Marita och morfar Erik hälsade ofta på gammelfarmor i lägenheten på Friggagatan på söndagarna. Morfars bror Kalle och barnbarnen Margareta och Ulf var också där ibland men fick aldrig leka med varandra. De satt som tända ljus och lyssnade när de äldre pratade. De brukade få en chokladbit, vars ask gammelfarmor Elvira förvarade i sitt stora linneskåp. Chokladen var oftast gammal och täckt med en vit hinna. Mormor Elna brukade alltid säga att om gammelfarmor bjöd på choklad skulle vi tacka nej. Elvira var enligt uppgift världens snällaste. Elvira Dorothea Thungström dör 90 år gammal, den 10 december 1973.
Med detta har vi nått slutet på det här kapitlet av släkthistorian. Familjerna Eriksson och Tungström är förenade. I nästa del av historien ska vi titta på hur familjen Augustsson/Agnebjörk och Elna som gifte sig med Erik Thungström, min morfar. Vivianne i släktträdet nedan är min mor.
Om familjerna Tungström/Eriksson var välbärgade och framgångsrika så är historien om den Augustsonska släkten mer lik den för gemene man på 1800-talet. en historia fylld med hårt arbetande bönder som dog utblottade på fattighus. En historia som innehåller många, många soldater och soldatfamiljer men även hårda förbrytare och en barnamörderska.